The move for a new life - Kapitel 5
- Gå på dejt med mig… snälla? Sa han och kliade sig lätt i huvudet. Jag suckade och tänkte efter. Jag kunde väl ändå ge honom en chans. Han skulle aldrig sluta tjata annars. Jag antog att jag tänkte alldeles för länge för sen sa Joe:
- Du vill fortfarande inte… mumlade han.
- JO! de e såklart att jag vill sa jag och log. Han sken upp som en sol och reste sig upp.
- Idag, klockan 7! Sa han och sprang sen ut ur klassrummet. Jag kollade efter honom och suckade. Man får väl hoppas att de skulle bli en bra dag.
Sophias perspektiv
Efter skolan så gick jag hem till mig själv, ja jag bor fortfarande hos Joe men alla mina fin kläder var hemma så jag fixade mig där. Jag tog en lång skön dusch, medans håret självtorkade så sminkade jag mig. Idag fick det bli enkel brun ögonskugga och sen massa mascara. När håret väl hade torkat så började jag locka det och sen bombade jag det med hårsprej. Utan hårsprej skulle aldrig mitt hår hålla sig lockigt för vanligt vis har jag otroligt rakt hår. Jag bytte om till en enkel vit klänning utan axel band. Jag la till ett brun brett bälte och sen kollade jag mig i spegeln. Perfekt! Men varför fixade jag mig så mycket för Joe? Klockan var prick 7 när jag blev klar. Det plingade på dörren och jag började känna mig lite nervös. Varför gjorde jag de? Jag går ju bara ut med Joe för att få tyst på honom. Jag skyndade mig ner och öppnade dörren. Joe stod där och han såg riktigt bra ut i sin militär gröna skinnjacka, sin vita t-shirt och sina blåa jeans.
- Wow, vad fin du är sa han och granskade mig ett tag.
- Tack, du med sa jag och flinade. Vi gick ut och hoppade in i hans bil. Han öppnade såklart dörren för mig. Vi småpratade lite tills vi var framme. Han stannade framför en stor restaurang som jag har hört är ganska dyr. Han öppnade dörren åt mig o vi gick in.
- Varför är de tomt? Frågade jag honom när vi kom in i restaurangen och jag såg att vi var dom ända där.
- För jag hyrde hela stället sa han och flinade. Jag log lätt för mig själv. Han kanske tog detta ganska seriöst ändå. Han drog bak stolen åt mig och vi satte oss ner. Dom kom genast ut med maten. Vi började äta och de var tyst ett tag. Inte precis pinsam tystnad men ändå tyst.
- Du vet att kriget inte är över än va? Frågade jag och skrattade.
- Snart är det de Shawty sa han och skrattade också.
- Japp, för jag vinner!
- Nej du! Sa han och tog sitt glas med cola och tänkte slänga över mig.
- NEJ! Inte här! Då förstör du ju dejten direkt! Sa jag argt och oroligt ifall han nu ändå tänkte kasta. Han la fort ner glaset och flinade. Jag andades ut och suckade. Tänk så hade han kastat på mig!
- Förlåt Shawty.
Efter maten gick vi ner mot stranden som var precis bredvid, bara några meter ifrån. Jag hade insett att Joe inte alls är den personen jag trodde. Han var riktigt underbar. Vi gick vid vatten kanten och pratade.
- De tog ett tag innan du ville gå ut med mig sa han och flinade.
- Jag tänkte att jag faktiskt kunde ge dig en chans sa jag och log. Han tog försiktigt min hand och jag log stort. Jag började känna fjärilar i magen. Så de var så dom kändes… Men varför känner jag dom när jag är med Joe? Jag vill inte känna dom nu. Kanske gillade jag honom trots allt? Åh, nej. Jag kollade upp mot honom. På hans perfekta formade ansikte, hans underbara hassel bruna ögon och hans perfekta kyssvänliga läppar.
- Vad tänker du på? Frågade han och log stort. Jag skakade på huvudet för att komma bort från mina tankar. Okej, vad ska jag säga att jag tänkte på? Jag kan inte säga att jag tänkte på honom för då kommer han bara skryta massa.
- Dig sa jag och log. Åh! Varför kan jag inte tänka efter innan jag pratar.
- Tänkte väl de sa han och flinade. Jag suckade och flätade ihop mina fingrar med hans. Vi gick där under tystnad samtidigt som vi kollade mot stjärnorna. Efter ett tag stannade vi upp och vände oss helt mot havet och kollade sen mot månen som lös otroligt mycket ikväll.
- Så… jag tycker du är skyldig mig en kyss sa han och flinade ännu mer.
- Varför? Frågade jag chockat. Om jag ska vara ärlig så skulle jag faktiskt vilja kyssa honom.
- För du sa att du skulle ge mig en puss i klassrummet men istället knuffade du bort mig från stolen. Så du är skyldig mig en kyss sa han och kollade på mig. Jag tänkte på när jag knuffade ner honom för stolen och jag skrattade lågt.
- Hmm…. Nepp sa jag och flinade men istället för att kolla på honom så kollade jag rakt fram. Jag ville inte kolla på honom för jag skulle fastna i hans otroliga ögon. Jag började gå sakta igen men han stannade och drog i min arm. Jag drogs åt honom och han la fort en hand på min nacke och den andra på min midja. Han drog mitt ansikte närmare och jag kände hans andedräkt mot mina läppar. Till och med hans andedräkt luktade gott. Jag kände hans läppar formas efter mina och han kysste mig mjukt. Mina ben blev svaga och fjärilarna blev galnare i magen. Började jag verkligen gilla honom? Han av slutade kyssen och hans hand vilade nu på min kind. Vi stod där och kollade in i varandras ögon.
- Bli min shawty sa han och log lätt.
- Jag vet inte, jag känner dig inte så bra Joe… sa jag även om jag ville bli hans shawty. Vi hade inte känt varandra länge alls. Men jag fastnade hos Joe. Han var speciell. Nyss hatade jag honom och nu är jag kär i honom? Jag antar väl att kärlek är galet.
- Snälla… Du kan lära känna mig, men bli bara min shawty…
_______________________________________________________________________________________________
Somsagt så är jag sjuk, men jag gör det bästa för att ni ska ha något att läsa ändå. Nu är det så att statistiken fortfarande sjunker :( varför???? :( Kommentera!
Oh My Jonas! Undra om dom blir tsm!!! MER! Fortsätt som du gör, du e riktigt duktig!!!
Jag gör allt för att sprida din blogg!!! Vill inte att du ska sluta skriva bara för att några människor inte vet vad en bra novell är!
Och alla andra som läser, SPRID BLOGGEN! Ni vill väl inte att denna bloggen ska läggas ner bara för att ni inte kommenterar eller sprider?? Sprid och kommentera folk!!
Åå mera! riktigt bra :D <3